Bra att veta om Scout II

De olika årsmodellerna

Första årsmodellen av Scout II presenterades för fackpressen våren 1971. Varken den eller de närmast följande årsmodellerna exporterades i större antal till Europa.

AmCani AB i Malmö började importera Scout II 1973-74. åren 1976-1978 såldes i runt tal ca 800 Scout av olika modeller. 1978 övertog Lantmännen försäljningen av samtliga IH-produkter inklusive Scout II. Sista importerade årsmodellen är 1980.

Scout II med 100 tum hjulbas har avtagbart plåttak och kallas därför officiellt Traveltop. Det avtagbara taket behölls under hela produktionstiden. Klicka på bilder för större bild.

1976 presenterades en förlängd version med 118 tum hjulbas. Den finns dels som stationsvagn med tak av glasfiber (som inte är avsett att tas av) och dels som pickup med hytt av glasfiber och bakre plåtvägg. Stationsvagnen heter officiellt Scout II Traveler och pickupmodellen Scout II Terra. Samtliga tre modeller tillverkades fram till 1980.

1977 kom en specialmodell av Scout II på 100 tum hjulbas, kallad Scout SSII (”Super Scout”). Den såldes i grundutförande i USA utan vare sig dörrar eller tak och med enbart förarstol. Som tillbehör fanns förutom passagerarstol dörrinsatser av plast, dörrar av duk, kapell (”Soft Top” på amerikanska) och fällbart baksäte. Modellen importerades inte till Sverige.

Samma år kom också en version av pickupen Terra med tvådelat kapell – en del som skydd för förare och passagerare och en del som skydd över flaket. För installationen av kapellen svarade återförsäljarna. Modellen kallas Suntanner. Inte heller denna modell importerades till Sverige – dock finns det ett exemplar i landet, på 100 tum hjulbas.

Täta byten av grill

Samtliga årsmodeller av korta och långa Scout II ser i stort likadana ut. Vad som skiljer är i huvudsak grillens utseende. Bilderna ger exempel på några vanliga ”årgångar”. Det kan tilläggas att den speciella svarta grillen till SSII fanns som tillbehör efter 1977 och att åtskilliga ”standard”-modeller fick en sådan eftermonterad.

Vad betyder VIN-numren?

VIN står för Vehicle Identification Number och finns instansat på en plåt som sitter fastnitad på höger dörrstolpe. VIN-koden består av 13 tecken . IH använde ett system fram till 1973 och ett annat efter 1973. 1971-72 finns inte årsmodellen angiven i numret. Motorkoden ingår inte heller i numren utan anges på en plåtbricka på själva motorn.

De första 10 prototyperna till Scout II byggdes i januari 1971 och nummerserien börjar med G425128. Den första provserien på 25 bilar börjar med nummer G442553. Den 19 april 1971 startade serietillverkningen i full skala från och med nummer G447268. I samtliga fall står bokstaven G för fabriken i Fort Wayne, Indiana (se nedan).

Exempel på VIN-nummer: H 0 1 0 2 H G D 3 5 5 2 7

Första bokstaven anger vilket år modellserien började tillverkas enligt följande: C = 1973, D = 1974, E = 1975, F = 1976, G = 1977, H = 1978, J = 1979 och K = 1980.

Följande tre siffror (010 i exemplet) anger modellserie och karosstyp. Femte siffran (2) Sjätte tecknet (bokstaven H i exemplet) ger samma information som första bokstaven, alltså tillverkningsåret. Sjunde tecknet (G) anger vid vilken fabrik fordonet tillverkats – alla Scout II har här ett G som står för Fort Wayne, Indiana.

Fram till 1973 angav de sista sju tecknen namnet på fabriken plus första serienummer. Efter 1973 står den åttonde bokstaven (D i exemplet) för monteringsbandet, medan de fem slutsiffrorna är serienumret för det aktuella bandet (varje nytt produktionsår börjar med 10001). Fabriken i Fort Wayne hade tre band: A, B och D (band C slogs efter en tid samman med A och B). Alla Scout II byggdes på band D.

Numret ovan betyder alltså att bilen är tillverkad 1978, att den är en Scout II med kort hjulbas och Traveltop, och att den har bensinmotor. Serien började tillverkas 1978 i Fort Wayne på monteringsband D och bilen är nummer 25,526 som lämnat bandet det året.

Aktuella VIN-nummer för Scout II

1/9 1971 G469932
1/9 1972 G519978 – 522965
1973 CGD10001 – 41907
1974 DGD10001 – 41814
1975 EGD10001 – 32577
1976 FGD10001 – 46985
1977 GGD10001 – 49005
1978 HGD10001 – 46896
1979 JGD10001 – 54305
1980 KGD10001 – 24016

Line Setting Ticket

Varje Scout levererades med en Line Setting Ticket på vilken all utrustning specificeras. En sådan är förstås ovärderlig vid en renovering till originalskick. Det går att beställa en kopia av originaldokumentet från IH-delar (0431-45 26 50). Ange VIN-nummer enligt ovan eller registreringsnummer.

Grundkonstruktion

I motsats till konkurrenter som Ford Bronco, Chevrolet Blazer och Jeep Cherokee är Scout II till största delen tillverkad av ”riktiga” lastbilskomponenter. International Harvester hade ju ingen tillverkning av personbilar utan plockade i stället ihop delar ur sitt lätta lastbilsprogram – eller köpte in dem utifrån. Det betyder att komponenterna i en Scout II som regel är betydligt kraftigare dimensionerade än i fyrhjulsdrivna fordon av andra fabrikat, men också att de kan vara svårare att få tag i som reservdelar och/eller att de är betydligt dyrare att ersätta.

Den helsvetsade karossbaljan är monterad på en lådram av stegtyp. Antalet karossfästen är åtta. De fyra mittfästena (framför respektive bakom dörrarna) har en komplicerad form som gör dem känsliga för rostangrepp. Samtliga fästen har gummimellanlägg som isolerar mot vibrationer och ljud.

Fram till och med 1973 års modell använde IH framaxlar av typ Dana 30 och bakaxlar typ Dana 44, båda med 11 tum trumbromsar. Därefter övergick fabriken till Dana 44-axlar med 11,75 tum skivbromsar fram. Trumbromsarna bak bibehölls. Axlarna är upphängda i bladfjädrar både fram och bak.

Scout II finns med manuell tre- eller fyrväxlad låda av fabrikat Borg-Warner (betecknad T-332 resp. T-427/428). Den fyrväxlade modellen förekommer i två utföranden, kallade ”Wide Ratio” resp. ”Close Ratio” (”långa” resp. ”korta” växellägen). Vanligast på exportmodellerna är dock en trestegs automatlåda typ Chrysler TorqueFlite A-727 (IH:s beteckning T-407). Dock har lådans hus en speciell ”IH-gjutning” och standard Chrysler-hus passar inte!

De flesta Scout II har fyrhjulsdrift. Den mekaniska fördelningslådan typ Dana 20 (IH:s beteckning TC-145) användes fram till l980 års modell då den ersattes med Dana 300. Hög- och lågväxel kopplas in och ur med en separat golvspak. Från 1974 års modell och fram till 1977 fanns också en kedjedriven fördelningslåda med enbart högläge för fyrhjulsdrift. Den tillverkades av IH och inkopplingen sker med hjälp av ett skjutreglage på instrumentbrädan (IH:s beteckning TC-143).

Många fyrhjulsdrivna Scout II har automatiska frihjulsnav från Warn (betecknade IH Lock-O-Matic). Dessa låser hjulen automatiskt då fyrhjulsdriften läggs i och ger drivning på framhjulen vid gaspådrag. Systemet ger ingen motorbromsverkan på framhjulen i t.ex. nerförsbackar såvida föraren inte låser naven manuellt utifrån.

Ett vanligt tillbehör är differentialbroms på bakaxeln (Trac-Loc eller Power-Loc).

Utväxlingarna på bakaxeln var fram till 1975 följande: 3,31, 3,71 och 4,27:1. Från 1976 ändrades dessa till 3,07, 3,54 och 4,09:1. 1980 års modeller finns även med 2,72 och 3,73:1 (se vidare tabellen).

Tabell över motorer och utväxlingar

Glasfiberdelar

Sedan många år tillbaka finns det möjlighet att ersätta rostiga plåtdelar med motsvarande delar av glasfiber. Du kan till och med att bygga en helt ny kaross av glasfiber. Men kostnaden blir hög – i de flesta fall blir det betydligt dyrare att använda glasfiberdelar än s.k. ekonomidelar i plåt. Du bör också vara medveten om att glasfiberdelarna inte håller exakt samma dimensioner som plåtdetaljerna, varför det krävs en del modifieringar innan bitarna passar.

Glasfiber fungerar inte som jordledare och alla elektriska komponenter måste jordas med ram eller motor. Använd inte små metallskruvar vid monteringen – sådana äter sig fort igenom glasfibern och därför är det bättre att skruva fast delarna med hjälp av bultar, brickor och muttrar. Glasfibermaterialet är ofta betydligt tjockare än motsvarande plåtdetaljer, vilket betyder att skruvar och bultar måste vara längre än originalen.

Följande glasfiberkomponenter finns att köpa:
•Komplett ”karossbalja” med golv fram till torpedväggen
•Rutram
•Kylarhuv
•Frontparti (övre och undre)
•Främre och bakre ytterskärmar till såväl 100 som 118 tum karossen
•Främre och bakre innerskärmar
•Dörrar
•Nedre baklucka till 100 tum-modellen
•Komplett Traveltop (utan fönster)
•övre baklucka till Traveltop
•övriga detaljer som stolsunderreden, förvaringsbox m.m.
•Dörrinsatser typ SSII
•”Gangsterkeps”
•Komplett hytt till Terra
•Bakvägg till Terra

Ekonomiplåt

För reparation av rostskador finns ett stort sortiment av s.k. ekonomiplåt. Kvalitet och passform är som regel mycket bra. Men kom ihåg att rostskyddsbehandla delarna noga efter lagningen. Här följer en förteckning över de viktigaste plåtdetaljerna (i utföranden som passar såväl 100 som 118 tum-karosser).
•Sidostycke mellan framhjul och dörrstolpe
•Tröskel
•Dörrens nederdel
•Sidostycke mellan dörrstolpe och bakhjul
•Sidostycken vid bakluckan
•Främre avbärare för golvet
•Inre sidoplåtar fram (vid friskluftsventilerna)
•Golvplåtar fram
•Golvplåt lastutrymmet
•Förlängning av dito för 118 tum-kaross
•Bakre avbärare för golvet (mellan hjulhusen)
•Bakre tröskel (bakluckan)
•Band för bensintank
•Stolsunderrede
•Främre karossfästen
•Diverse passbitar vid hjulhus etc.

Kapell

Plåttaket på Traveltop-modellen kan tas av och ersättas med ett kapell av galon på en ställning av lättmetall. Kapellet är tillverkat av enkelt tyg och är oisolerat, varför det inte kan jämföras med en riktig cabriolet eller sufflett. åtminstone i högre hastigheter är ett kapell av den här typen fladdrigt och bullrigt. Kapell finns att köpa som tillbehör men till högt pris.

Byte av karossfästen

De fyra fästena mitt på karossen är de mest utsatta för rostangrepp. Oavsett om du själv tillverkar nya fästen eller köper färdiga bör du iaktta en viss försiktighet vid monteringen, med tanke på att dörrarnas passform till stor del beror på just de här fästena.

Innan karossen lyfts bör du sålunda lossa plastkåpan runt kylfläkten (sitter med fyra skruvar) och hänga den över fläkten. I annat fall finns det risk för att kåpan spricker vid skruvhålen när något av karossfästena avlägsnas och hela karossen vrider sig.

Hissa sedan upp karossen i framändan försiktigt med en domkraft. Går det inte att skruva av muttrarna på de rostiga karossfästena får du använda en kaptrissa. Rengör hela området runt fästet eller fästena och kontrollera passningen på de nya fästena genom att sänka karossen över dem. Om den är okej kan du svetsa fast fästena och använda hålen i gummimellanläggen för att markera var de nya bulthålen ska borras.

Skulle det visa sig att någon av dörrarna inte vill stänga ordentligt, beror det med all säkerhet på att karossen vridit sig eller ”satt sig” i samband med arbetet. För att komma till rätta med problemet kan du använda shims som extra mellanlägg vid fästena. Pröva dig fram tills du ser att den aktuella dörren inte griper längre.

Vanliga småfel

Instrument

Om hastighetsmätaren slår fram och tillbaka beror det på att vajern är sliten. Byt till ny.
Om bränslemätaren aldrig visar full tank utan stannar på 3/4 kan det ibland bero på dålig jordkontakt mellan givare och mätare. Börja med att kontrollera jordanslutningen vid givaren.
Om inte bara bränslemätaren utan också temperatur- och oljetrycksmätaren visar för låga värden, ligger felet i spänningsregulatorn som sitter bakom instrumenten. Dess uppgift är att ge tillförlitliga instrumentutslag även vid låg batterispänning. Regulatorn är mekanisk och bör bytas ut om de här instrumenten visar fel.

Klocka

Klockan har i de flesta fall slutat fungera och är svår att reparera. En metod att återställa funktionen kan vara att montera in ett litet batteridrivet urverk bakom urtavlan och använda de visare som följer med detta. Klipp av dem till passande längd. Tyvärr finns det inte plats för lampa utan ytterligare ombyggnad.

Ramsprickor

En Scout II som körts hårt i terräng uppvisar ibland sprickor i ramen och/eller fjäderhänkena. Särskilt utsatt är rampartiet bakom styrsnäckan. Om det finns sprickor där kan området förstärkas med en 0,8-1 mm tjock plåtbit sedan styrboxen tagits bort. Borra hål för de tre bultarna och montera åter styrboxen med nya universalbultar grad 8.

Om framvagnen upplevs som ”orolig” kan det bero på att ramen rör sig för mycket på grund av utmattning i materialet. För att styva upp ramens framparti kan man bulta eller svetsa fast en extra tvärbalk vid styrsnäckan.

Fjäderhänkena fram bör svetsas om de uppvisar sprickor. För bättre och stadigare gång bör alla befintliga gummibussningar bytas ut mot bussningar av urethan.

Sprickor i sidofönsterramarna

Sidofönstren med sina ventilationsrutor har som regel tagit mycket stryk i och med att Scout II inte har några dörramar. övre delen av ramen runt ventilationsrutan och främre hörnet på sidorutans ram uppvisar inte sällan sprickor som gör hela installationen instabil. Hittills har vi inte sett någon bra metod att laga sådana sprickor utan hoppet står till att hitta skrotade dörrar med fönsterramar utan sprickor.

Svårhittade delar

Det finns åtskilliga nytillverkade delar till Scout II, men många komponenter kan bara erhållas begagnade. Här följer en lista på de mest svårhittade delarna.
•Vindrutram utan rost (åtgärda rostangreppen på den befintliga ramen omgående!)
•Torkarmotor
•Motor till värmefläkten
•Vänster dörrhandtag
•T-handtaget till övre bakluckan på Traveltop
•Grenrör
•överföringslådor
•Drivaxlar
•Stötfångare
•Tak till Terra pickup
•Positions- och sidoljus (gula i Sverige, röda i USA)
•Instrument
•Plastkåpan till automatväxeln
•Kylare och fläktkåpor
•4-växlade manuella lådor
•Original kromfälgar
•Takräcken
•Alla emblem

Glöm inte servicen!

I likhet med andra äldre konstruktioner kräver en Scout II regelbundet underhåll. Läs manualen och smörj alla markerade ställen med fettspruta. Oljebytena är också viktiga – byt alla oljor vid större service (inklusive oljan i överföringslådan).